Vad forskningen säger om coachning, och var den slutar

Som socionom och chef i socialtjänsten är jag van vid frågan om vad vi vet om att något fungerar. Den frågan ställer jag också till mitt eget arbete. Därför har jag samlat forskningen bakom Ledarskap inifrån på en egen sida, Så vet vi. Här går jag igenom den med lite mer utrymme, och lika mycket om var den tar slut som om vad den visar.

Ett par ord om hur man läser sådant här. En metaanalys slår ihop resultaten från många studier. En randomiserad studie lottar deltagarna till olika grupper, vilket gör det lättare att säga något om orsak. Ett samband betyder att två saker följs åt, och det säger inget om vilken som påverkar vilken.

Det coachning verkar ge#

Tre metaanalyser pekar åt samma håll. Coachning ger tydliga effekter på hur väl människor når sina mål och på självförmåga, alltså tilltron till den egna förmågan. Det gäller en analys av psykologiskt grundade coachningsupplägg, en analys som bara tog med randomiserade studier och en äldre analys av coachning i organisationer.

Den första av dem fann också att upplägg som kombinerar flera metoder gav något större effekt än upplägg med en enda metod. Det stämmer med hur jag arbetar. Ett samtal kan innehålla systemiska frågor, ett narrativt arbete med hur du berättar om dig själv och en kort övning, beroende på vad du behöver den dagen.

Fler samtal ger inte automatiskt mer#

Det här fyndet tycker jag är viktigt. Effekten av coachning verkar inte växa med antalet samtal eller med hur länge coachningen pågår. Dit pekar en metaanalys om lärande och prestation, analysen av randomiserade studier ovan och en analys av randomiserade studier om chefscoachning.

För mig betyder det att jag inte kan sälja fler samtal med hänvisning till forskningen. Därför är det dina mål som avgör hur länge vi håller på, och var tredje månad stämmer vi av mot dem.

Mindfulness och yoga#

En sammanställning av 23 randomiserade studier fann att mindfulnessträning på arbetsplatsen minskar upplevd stress och ångest och ökar välmående. En metaanalys av yoga på arbetsplatsen fann att yoga minskar upplevd stress.

För ledare specifikt finns en randomiserad studie med 128 ledare, där sex veckors mindfulnessbaserad träning i självledarskap ökade självförmåga, resiliens och självledarskap. Tre översikter, om mindfulness och meditation för chefer, om mindfulness hos ledare och om träning i självledarskap och mindfulness, visar bättre självreglering, men studierna de bygger på håller varierande kvalitet.

Två saker är värda att veta. Studierna om stress mäter upplevd stress, alltså hur deltagarna själva skattar den. Och det finns inga belägg för att mindfulnessträning för ledare påverkar deras medarbetare eller team. Därför lovar jag ingenting om ditt team.

Att leva i linje med det man värderar#

En sammanställning av 75 studier med 36 533 deltagare fann att upplevd autenticitet hänger ihop med välmående (r = 0,40) och med engagemang i arbetet (r = 0,37). Det är ett samband, och det säger inget om vad som orsakar vad. En klassisk studie om mål fann att mål som stämmer med de egna värderingarna uppnås oftare och ger mer välmående.

Själva begreppet autenticitet är omdiskuterat i forskningen. Jag talar därför hellre om att leva i linje med dina värderingar än om att hitta ett sant jag.

Där forskningen tar slut#

Några saker kan studierna inte svara på, och de vill jag vara tydlig med.

Jag har inte hittat någon studie som jämför coachning och mentorskap rakt av. Om mentorskap finns en stor metaanalys som fann att det hängde ihop med många positiva utfall, men att effekterna i regel var små. Studierna var mest jämförelser i efterhand, och jag skriver mer om det i Mentor eller coach?.

Det finns också lite forskning om ledarskapsinsatser för medarbetarnas psykiska hälsa i vården. En systematisk översikt hittade bara sju studier som gick att ta med. Fyra av dem visade en statistiskt säkerställd förbättring, och de som verkade mest lovande hade reflekterande inslag i grupp under flera seminariedagar. Författarna skriver själva att underlaget är begränsat.

Chefers eget mående och deras ledarskap följs åt. En metaanalys fann samband mellan hur ledare leder och hur de själva mår, men studierna kan inte säga åt vilket håll det går. Det kan också vara måendet som påverkar ledarskapet.

Ingen av studierna handlar om svensk socialtjänst. Jag läser dem som ett stöd för hur jag lägger upp arbetet, och som ett skäl att vara försiktig med vad jag lovar.

Hur jag använder det#

Det här är vad forskningen ger mig i praktiken. Vi sätter tydliga mål från början och följer upp dem, och längden styrs av målen. Övningar som andning, yin yoga och meditation används när de hjälper dig att landa, och jag säger inget om att de ska förändra ditt team. När något du berättar låter som att du behöver vård, säger jag det.