Hållning före teknik
Om yogans yamas och niyamas som en inre ram för den som leder andra, och om varför hållningen ofta märks innan metoden gör det.
Under mina år som chef har jag gått flera ledarskapsutbildningar, bland andra Utvecklande ledarskap och Coachande ledarskap. Jag har nytta av dem än i dag. Ändå tror jag att hur ett samtal går avgörs mer av hur jag är när jag kliver in i rummet än av den teknik jag har lärt mig.
Det är en av anledningarna till att jag använder yogans filosofi i mitt arbete. Jag är certifierad yogalärare, med 200 timmars utbildning registrerad hos Yoga Alliance och 50 timmars fördjupning i yin yoga. I Ledarskap inifrån använder jag yogans filosofi som en ram för samtalen. Den är ett sätt att tänka, och jag presenterar den aldrig som en behandling eller som något forskningen har bevisat.
Hållningen märks först#
Min erfarenhet är att medarbetare läser av sin chef snabbt. De ser om du kommer in jäktad eller närvarande, om du lyssnar för att förstå eller för att svara. En bra formulering räcker sällan för att dölja det.
Det finns forskning som pekar åt det hållet. Två dagboksstudier som följde ledare dag för dag fann att de kvällar ledarna kopplade bort jobbet kände de sig mindre dränerade dagen efter och såg sig själva tydligare som ledare. De dagar ledarna såg sig tydligare som ledare bedömde medarbetarna deras ledarskap som mer utvecklande och inspirerande. Det är samband inom samma personer över tid, och de bevisar ingenting om orsak. Jag tycker ändå att de beskriver något viktigt, att det inre syns utåt.
Yamas och niyamas#
I yogans klassiska texter finns tio riktlinjer, fem yamas och fem niyamas. Yamas handlar om hur du förhåller dig till andra, niyamas om hur du förhåller dig till dig själv. Jag använder dem som frågor att stanna vid. Här är några av dem som jag ofta återkommer till med chefer.
Ahimsa, att inte skada. För en chef handlar det sällan om stora saker. Det kan vara att inte skicka det irriterade mejlet klockan elva på kvällen. Det kan vara att fråga sig om tonen i ett beslut är nödvändigt hård. Och det gäller också hur du talar med dig själv efter en dålig dag.
Satya, sanning. Att säga som det är, också när det är obekvämt. I ett svårt samtal betyder det att du inte lindar in budskapet så mycket att det försvinner. Satya står bredvid ahimsa, och i det mötet ligger mycket av konsten att ge återkoppling: sanningen, sagd utan att skada mer än den måste.
Aparigraha, att inte hålla fast. Jag tänker på det när en chef har svårt att lämna ifrån sig. Att delegera på riktigt betyder att släppa kontrollen över hur något blir gjort. En sammanställning av 72 studier fann att medarbetare som fick inflytande över hur de gjorde sitt arbete oftare drevs av egen motivation och rapporterade mer välmående. Det är samband, men jag ser aparigraha som en hållning som gör den sortens ledarskap lättare.
Santosha, förnöjsamhet. Att kunna vara nöjd med det som är tillräckligt bra. För många chefer i socialtjänsten är det svårt, eftersom behoven alltid är större än resurserna. Santosha är att kunna gå hem en tisdag och veta att du gjorde det som gick att göra, och ändå bry dig lika mycket på onsdagen.
Svadhyaya, självstudier. Det är den niyama jag använder mest, och den som ligger närmast samtalet. Svadhyaya är att betrakta dig själv med nyfikenhet. Varför blev jag så irriterad på mötet? Vad var det i mejlet som fick mig att skjuta upp svaret i tre dagar? I coachningen blir det reflektionen mellan samtalen.
Att reflektera är något annat än att älta#
Det finns en risk med svadhyaya, och den är värd att säga högt. Självstudier kan glida över i ältande. I samma dagboksstudier följdes kvällar då ledarna ältade hur de mådde över jobbet av dagar då de kände sig mer dränerade.
Skillnaden ligger ofta i om tanken leder någonstans. Reflektion har en riktning och ett slut, medan ältande går i cirklar. Därför ger jag sällan någon uppgiften att "tänka igenom" något. Jag ger en enda fråga och en tidsgräns, och när tiden är slut är det klart för i dag.
Hållning och mående#
En metaanalys fann att hur ledare leder hänger ihop med hur de själva mår, och relationsinriktat ledarskap förklarade mer av ledarens eget välmående än ett ledarskap inriktat på uppgifter. Studien kan inte säga åt vilket håll det går. Jag läser det som att ditt mående och ditt ledarskap följs åt, och att det är rimligt att arbeta med båda.
Att börja i liten skala#
Du behöver inga förkunskaper i yoga för att använda det här. Om du vill pröva, välj en av riktlinjerna ovan och bär med dig den en vecka. Fråga dig varje kväll var du mötte den under dagen. Mer än så behövs inte för att komma igång.
Tekniken behövs fortfarande. Ett bra samtal har en struktur, och ett beslut behöver ett underlag. Men tekniken vilar på något, och det är det jag menar med hållning.
Är du nyfiken på hur yogans filosofi kan bli en ram för ditt eget ledarskap, berättar jag gärna mer i ett kostnadsfritt introsamtal.



